Teknikstudier (5 p)

Tider Kursens träffar blir dessa datum: 21-22 mars 18-19 april 30-31 juni Alla träffar är i tid från luch till lunch. Vi börjar på torsdagarne ca 13.30 och avslutar på fredag ca kl 12. Länkar sdf Uppdaterad 7 mars 2002 sdf

Allmänt Välkommen till kursens hem. På denna sida finns den tillgängliga informationen. Jag planerar att vid eventuella behov uppdatera denna information. För att göra det kan jag behöva allas hjälp med att påpeka fel och brister i informationen. Skicka gärna ett email. Inom kort kommer jag att lägga ut mer informationen om de respektive träffarna, med läainstruktioner m.m. Så välkommen åter. Erik   Tanken med kursen Vi lever i ett samhälle alltmer teknifierat. Oavsett vilken akademisk disciplin man idag hänger sig åt, så influeras ens studier på något stt av den tekniska utvecklingen. I ett sådant perspektiv framstår kunskaper och insikter om teknikens betydelse som mycket betydelsefulla. När teknik är en fundamental förutsättning för vårt samhällsliv, framstår vår syn på teknik, på teknikens väsen, på hur teknik ska och kan studeras och förstås, som oerhört viktigt. Teknikstudier befinner sig i ett mellanrum eller ett ingenmansland, mellan de grova kategorierna naturvetenskap och humanvetenskap. Det är inte lätt. Som informatiker (vilket jag är) ställs man ofta inför frågan: vad kan (informatiskt grundade) teknikstudier leda till som inte tekniker eller ingenjörer kan göra bättre eller som sociologer, psykologer, filosofer med flera kan bättre. Frågan kan besvaras på många sätt. Teknikstudier kan som disciplin ha ett speciellt sätt att definiera ett studieobjekt, eller kan ha speciella teoretiska utgångspunkter och konstruktioner som skiljer sig från andra. Det kan också innebära en annan syn på forskningsmetodik eller på forskningens syfte och mål. Alla dessa svar är självklart legitima vart och ett för sig. Men skapar de tillsammans någon mer övergripande bild? Och är det nödvändigt eller ens önskvärt med något övergripande? Kanske den mest grundläggande frågan till slut ändå blir: vad är egentligen teknik för något? Har tekniska artefakter och system någon "essens" eller är de enbart intressanta som socialt konstruerade objekt, eller kanske till och med subjekt? Och skiljer sig informationsteknik från annan teknik? Om så, vad har det för betydelse för hur forskning kring teknik ska bedrivas? Ska vi ha andra utgångspunkter, andra metoder, andra mål? Kursens syfte är att först och främst skapa en god grund för att mer ingående kunna diskutera ovanstående frågor men också, och kanske lika viktigt, att var och en når fram till en (egen) hållbar och väl grundad syn på teknik och teknikstudier. På så sätt är detta både en kurs i teknikfilosofi men också en kurs som ska leda till bättre insikt och medvetenhet om praktiska forskningsmetodologiska överväganden.   Formen för kursen En kurs i teknikstudier kan utformas på en mängd olika sätt, med olika utgångspunkter, olika teorier i fokus, olika syfte för studierna. En tanke med denna kurs  är att ge deltagarna möjlighet att inom ramen för kursen ta olika vägar med olika mål och syften i sinnet. Det är förstås något som var och en kan göra på egen hand, men som vi alla vet är det lättare när man tillhör en grupp och kan få stöd både för motivation och energi av andra. Så att vara en grupp och att arbeta som en grupp är grundformatet för kursen. Kursen kommer att bestå av 3 träffar. Vi kommer att ha ett kombinerat program av både regelrätta föreläsningar men också spännande och förhoppningsfullt djuplodande diskussioner och debatter baserade på bra litteratur. Det betyder också att ett deltagande kräver ett engagemang och en ambition som gör detta möjligt. Att läsa och förbereda sig är därför inte bara önskvärt utan nödvändigt. Det val av teman och fokuseringar som måste göras inför dessa möten kommer att göras av deltagarna baserat på den beskrivning av "tanken med kursen" som finns ovan och i relation till den forskning som deltagarna själva bedriver. Detta val måste dock ske inom ramen för den övergripande inriktningen för kursen som ges av "tanken med kursen" i relation till det innehåll och struktur som den obligatoriska litteraturen står för.     Litteratur Det finns en stor mängd spännande och fascinerande litteratur om teknik och teknikstudier. Det finns skönlitterära verk som behandlar vår relation till tekniken, det finns forskningsmetodologiskt inriktad litteratur men också en mängd filosofiskt, sociologiskt och psykologiskt orienterad litteratur. Dessutom en mängd böcker av mer populär art, där teknik ses med en fascination och stark beundran, och inte så sällan som framtidens räddning. Men även motsatsen finns, det vill säga i det närmaste undergångsprofetior där tekniken står som den skyldige. En annan tydlig skillnad inom litteraturen är den som diskuterar teknikstudier och teknikfilosofi på ett generellt eller allmänt plan och den som gör det genom att utföra faktiska teknikstudier. Inom båda dessa områden finns det böcker som har haft stort inflytande. Tanken är att vi som grupp kan få möjlighet att ta oss an en stor mängd litteratur och dra nytta av att vi är många (eller några) som kan läsa olika böcker samtidigt. På så sätt kan vi kanske både nå bredd och djup. För att detta ska kunna ske måste vi dock ha en gemensam grund. En sådan kan enklast skapas genom att vi alla läser något gemensamt. Alla deltagare på kursen ska läsa följande boken: Mitcham, C. (1994). Thinking through Technology Ð The Path between Engineering and Philosophy. The University of Chicago Press. Chicago. Mitcham ger ett historiskt och brett perspektiv på hur synen på teknik förändrats och hur denna förändring tagit sig uttryck i olika filosofiska och metodologiska skolbildningar. även om Mitcham driver en tes om hur teknik bör betraktas och studeras så är boken ett utmärkt sätt att få en övergripande men ändå nyanserad bild av hela området kring teknikfilosofi och teknikstudier. Boken ger därmed alla deltagare möjlighet att få ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för vilka skolbildningar och teorier som historiskt växt fram och hur området ser ut idag. Förutom denna bok ska var och en ta sig an minst en bok till eller ett antal artiklar (en bok ungefär lika med fem artiklar). Boken får väljas fritt utifrån eget intresse och inriktning. Det finns en mängd sammanställningar av litteratur inom detta område. Dessutom finns på nätet en mängd platser med kommenterade bibliografier. Examination Examinationen kommer i viss utsträckning att anpassas efter antalet deltagare och deras önskemål. Men i huvudsak gäller följande. Kursen kan ge endera 5 eller 10 poäng. I första hand är kursbeskrivningen, litteratur och examination skriven för en fempoängsvariant. Om någon vill försöka på tio poäng sker det efter överenskommelse med kursansvarig. 1. Var och en ska i skriftlig form visa att man har tillgodogjort sig kursen. Det kan vara genom en speciellt skriven artikel eller uppsats. Men det kan också vara genom att i någon annan egen produktion införliva och demonstrera motsvarande kunnande baserat på kursinnehållet. På så sätt kan kursen direkt bli en del i eget pågående arbete och förhoppningsvis leda till mer personligt intresse och motivation. 2. Var och en ska läsa minst en bok vid sidan av kurslitteraturen samt skriva en kort recension av den valda boken.